Jag började helgen med att transportlöpa hem från jobbet. Det är inte ofta det sker eftersom jag allt som oftast hämtar barn från föris på väg hem från jobbet och då måste jag ta bilen. Men nu var förskolan stängd för planeringsdag och barnens farmor var hemma med mini och då passade jag på att göra bort träningen innan jag kom hem. För fredagsfys har jag som mål varje fredag. Det är liksom inte fredag på riktigt om man inte fysat först.
Det var på trötta ben jag sprang de 10 kilometrarna hem. Men skönt var det när det var gjort.
Idag sprang jag förra söndagens pass (vi får pass från löpargruppen jag är med i. Vääääldigt praktiskt. Då slipper man tänka själv). Men förra söndagen var jag trött efter fjällresan så jag beslutade att vara snäll mot mig själv och skippa löpningen den dagen. Passet sparade jag och genomförde det idag stället.
Så här jag gjorde jag:
- Jag sprang 40 min i 30-40 sekunder söligare kilometertempo än tänkt Lidingöloppsfart
- 10 min i tänkt tävlingsfart
- 40 minuter i 30-40 sekunder saktare än tänkt Lidingöloppsfart
- 10 min i tänkt tävlingsfart
- avslutade med 10 min i 30-40 sekunder saktare än tänkt Lidingöloppsfart
Ett roligt pass! Upplägget gjorde att jag fokuserade på annat (hålla reda på minuter) än min trötthet. Det blev hela 18 km och det kändes bra hela vägen. Egentligen hade jag inte tänkt springa så långt idag men jag fick feeling och blev helt enkelt sugen på det.
Wow! Att vara så så pass bra form att man springer 18 km för att man får smak på det! Där är jag inte ännu, men vem vet? Det kanske lurar runt hörnet?
GillaGilla
Vem vet vad som lurar runt hörnet? 😉
GillaGilla