Allt har en orsak

Kommer ni ihåg den där höga pulsen? Det gör jag! För på fredagen för typ en vecka sedan fick jag för mig att jag skulle fara ut och träna igen. Jag hade egentligen tänkt mig ett hårt, svettigt intervallpass på gymmets löpband men eftersom jag inte känt mig helt ok när jag sprang sist så tänkte jag att jag ska ta ett lugnt löppass i det vackra vintervädret istället.

Jag gav mig ut och direkt rusade pulsen upp i 150-160 (min puls vid intervaller) och när jag är riktigt, riktigt trött.  Gick ett tag och provade igen att jogga låååångsamt. Samma sak igen! Provade en gång till. Puls på 173! Då bestämde jag mig för att promenera istället. En långpromenad! Hur korkat var inte det?  Det visade sig vara det i efterhand.  Korkat alltså.

För när kvällen kom hade jag värk i hela kroppen och frossa och vilade hela helgen lång. Men det hjälpte inte. Kämpade igenom måndagen och tisdagen på jobbet, körde bara lektionerna och åkte sedan direkt hem och vilade. Hjälpte inte det heller! Hostade som en galning i tisdags och bestämde mig då för att vara hemma resten av veckan. Har hostat på här hemma, vilat och kollat på massor av avsnitt av Bron. Kanske kanske är det på väg att bli bättre men jag vet inte riktigt. Vågar ej ropa hej riktigt ännu.

Note to self – skippa träningen och även långpromenader i -15 om du inte känner dig okej. Trodde att jag redan hade lärt mig det men jag hade fel.