Långpass för självförtroendet

Så har jag sprungit årets längsta långpass – 25 km!  Nu vet jag att jag kommer att klara ”det där loppet” som jag tränar för. Trots att det bara var ett träningspass så hade jag slagit fjolårets tid om jag fortsatt i 5 km till ( om inget oförutsett hänt, typ brutit benet, varit tvungen att gå hela sträckan….)  Så nöjd med det.

Det känns extra skönt eftersom löpningen inte alls har inte känts bra under hela juli . Jag har tränat på bra men kroppen har inte svarat och jag har haft svårt att få upp farten överhuvudtaget. Jag har känt mig som en snigel och också sprungit saktare än än jag brukar. Men när jag var och sprang i förrgår med syrran så vände det och det kändes toppen. Jag hade mycket bättre tempo i kroppen och det kändes så där gött som det gör när man är i form och nu i kväll var det samma känsla.

Därför har jag nu ett ett par belöningar till mig själv som jag ska verkställa – köpa nya löparskor också ska jag unna mig träningsvila.  Jag har tränat på och kört många fler långpass än jag gjorde förra året trots att det känts sugit flera gånger eftersom formen känts så kass.  Då måste man få belöna sig själv, eller hur?

Annonser
Det här inlägget postades i Löpträning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Långpass för självförtroendet

  1. Tanten skriver:

    Klart man måste belöna sig! 😊

    Gilla

  2. hopihopi skriver:

    Vad skönt med ett bra pass, klart du ska belöna dig 🙂

    Gilla

  3. Ping: Årets sommarsemester | Mitt rörliga liv

  4. Ping: Ligger på latsidan | Mitt rörliga liv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s